Hur kan svensk vård förändras till 2036?
Utgångsläget är fragmenterat
Många patienter möter flera vårdgivare och behöver själva föra information mellan kontakter. Bristande kontinuitet är ett återkommande problem i svenska jämförelser.
Journaler och ansvar är ofta organiserade per verksamhet, medan patientens behov sträcker sig över längre tid.
En framtidsbild behöver därför börja med samordning, inte med en viss teknik.
God och nära vård pekar mot mer samordning
Statliga reformer och arbetet mellan regeringen och SKR betonar personcentrering, primärvård och bättre samordning. Genomförandet sker stegvis och ser olika ut mellan regioner.
Beslutade mål är inte samma sak som uppnådda resultat. Bemanning, finansiering och lokala system avgör hur snabbt förändringen märks för patienten.
Om tio år är riktningen sannolikt tydligare, men skillnader mellan verksamheter lär finnas kvar.
EHDS kan förbättra tillgången till hälsodata
EU:s hälsodataområde ska göra det lättare att använda hälsodata för vård och vissa sekundära ändamål. Regler och tekniska krav införs över flera år.
Bättre tillgång till data kan minska upprepade frågor och undersökningar. Det kräver samtidigt gemensamma format, säkra identiteter och tydliga behörigheter.
EHDS skapar en ram, men löser inte automatiskt kvaliteten i den information som registreras.
Sammanhållna vårdförlopp finns redan
Sverige arbetar redan med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för flera diagnoser. De beskriver viktiga steg och ansvar genom vårdkedjan.
Arbetssättet visar att framtidsmodellen inte behöver börja från noll. Utmaningen är att få flödena att fungera mellan huvudmän och i patientens vardag.
Digital uppföljning kan stödja förloppet om den kopplas till samma plan och team.
AI kan stödja men också skapa nya risker
AI kan hjälpa till att strukturera information, hitta mönster och förbereda dokumentation. Multimodala system kan hantera fler datatyper än dagens textverktyg.
Riskerna omfattar fel, snedvridning, integritet och passivt beroende. Klinisk validering och tydlig ansvarsfördelning behövs för varje användning.
Det är mer sannolikt att AI förändrar arbetsmoment än att tekniken ersätter hela vårdprofessioner.
Vad som är troligt och vad som är osäkert
Troliga förändringar är mer datadelning, mer distansuppföljning och fler blandade vårdformer där digitala och fysiska steg kombineras.
Det är osäkrare hur snabbt regionerna kan införa systemen, hur ersättning förändras och om personalbristen minskar.
En trovärdig prognos bör därför följas upp mot konkreta milstolpar, inte beskrivas som en färdig bild av 2036.
Källor
- Vården ur befolkningens perspektiv – International Health Policy Survey (IHP) 2023 (PM 2024:3) · Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys)
- Nästa steg för en god och nära vård (Proposition 2025/26:19) · Sveriges riksdag
- Forum för framtidens hälso- och sjukvård och socialtjänst · Regeringskansliet
- EU:s gemensamma hälsodataområde – EHDS · Socialstyrelsen
- Responsible adoption of multimodal artificial intelligence in health care: promises and challenges · The Lancet Digital Health
- Digital Health Interventions to Support Chronic Disease Management: Systematic Scoping Review · JMIR mHealth and uHealth
- Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp · SKR – Kunskapsstyrning vård