Skalbar vård: vad digitala flöden kan och inte kan göra

Vad menas med skalbarhet i vården?

Skalbarhet beskriver hur kostnad och kapacitet förändras när fler patienter söker vård. Frågan är inte om vård kan levereras utan personal, utan vilka moment som måste öka i samma takt som volymen.

Lokaler, operationer och fysisk undersökning kräver ofta mer kapacitet för varje ytterligare patient. Informationsinsamling och uppföljning kan ibland organiseras friare.

Därför behöver varje vårdflöde delas upp i moment innan man kan säga att det skalar.

Fysisk kapacitet ökar ofta stegvis

En mottagning kan använda ledig tid bättre, men når till slut ett tak. Därefter krävs fler arbetstimmar, rum eller utrustning.

Videobesök tar bort resan och rummet, men läkare och patient måste fortfarande vara tillgängliga samtidigt. Bedömningstiden finns kvar.

Asynkrona moment kan spridas över dagen. Det kan minska tomtid och göra prioriteringen enklare, men det eliminerar inte det kliniska arbetet.

Lägre kostnad per kontakt sänker inte alltid totalkostnaden

Vårdanalys visade att ersättningen för digitala primärvårdsbesök föll kraftigt mellan 2016 och 2020. Samtidigt ökade regionernas totala kostnad för dessa besök.

En förklaring är att digitala kontakter ofta lades till i stället för att ersätta annan vård. Lägre enhetskostnad gav då fler kontakter, men inte nödvändigtvis lägre systemkostnad.

En kalkyl måste därför skilja mellan pris per kontakt, kostnad för hela vårdförloppet och effekten på annan vårdkonsumtion.

Den kliniska tiden sätter ett tak

Ett strukturerat underlag kan minska tiden som går åt till att leta efter information. Själva bedömningen måste ändå göras av personal med rätt kompetens.

Forskningsläget om vårdgivares kostnad för asynkron vård är begränsat. En översikt fann att få studier hade mätt leverantörens kostnader eller kostnadseffektivitet.

Påståenden om skalbarhet bör därför bygga på uppmätt tidsåtgång, kvalitet och patientutfall i det aktuella flödet.

Kopplingen till vårdköer måste visas

Kortare administration kan frigöra tid, men den tiden minskar bara köer om den används där flaskhalsen finns. En snabbare intagning hjälper inte om bristen ligger i operation eller slutenvård.

Digital triage och uppföljning kan vara värdefulla när de ersätter arbete eller styr patienten rätt tidigare. Om de skapar en ny kontakt ovanpå den gamla kan belastningen öka.

Mät därför väntetid genom hela vårdförloppet, inte bara svarstiden i den digitala kanalen.

Så bör skalbarhet följas upp

Följ åtminstone tid per ärende, andel som behöver byta kanal, återkontakter, patientutfall och total kostnad per vårdförlopp. Resultaten bör delas upp mellan patientgrupper.

Kontrollera också om den digitala kontakten ersatte ett annat besök eller skapade ny efterfrågan. Den skillnaden avgör ofta om total kapacitet faktiskt frigörs.

Skalbar vård är därmed ett mätbart resultat, inte en egenskap som följer automatiskt av att tjänsten är digital.