Kan vård bli billigare utan att kvaliteten försämras?
Lägre kostnad kan betyda olika saker
En besparing kan komma från färre anställda eller mindre tillgång till vård. Då finns en tydlig risk för sämre kvalitet.
Den kan också komma från färre komplikationer, kortare onödig vårdtid eller mindre dubbelarbete. Då kan kostnad och resultat förbättras samtidigt.
Innan en modell kallas kostnadseffektiv behöver man därför förstå vad som faktiskt har förändrats.
Standardisering är inte samma sak som nedskärning
En strukturerad vårdväg anger vilka steg som ska göras, när avvikelser kräver annan handläggning och hur resultat följs upp.
Standardisering passar bäst för återkommande moment med tydlig evidens. Den får inte hindra klinisk anpassning när patientens behov avviker.
Vinsten kommer från mindre variation utan medicinsk anledning, inte från att alla patienter behandlas identiskt.
Geisinger ProvenCare visar en möjlig mekanism
Geisinger standardiserade ett vårdförlopp för kranskärlsoperationer kring evidensbaserade steg och uppföljning. Studien rapporterade kortare vårdtid och lägre kostnad.
Programmet gällde ett amerikanskt system, en specifik operation och en särskild ersättningsmodell. Det är inte direkt överförbart till svensk vård.
Exemplet visar hur färre avvikelser och komplikationer kan påverka både utfall och kostnad.
Hemmonitorering kan förebygga dyr vård
Amerikanska veteranvården använde hemmonitorering och vårdsamordning för patienter med kroniska sjukdomar. Programmet rapporterade färre inläggningar och lägre kostnader.
Effekten berodde på aktiv uppföljning och en organiserad vårdmodell, inte på tekniken ensam.
Vilka patienter som valdes och hur ordinarie vård var organiserad är avgörande för tolkningen.
E-konsultation kan korta vägen till specialist
Den kanadensiska tjänsten Champlain BASE lät primärvården ställa frågor till specialister digitalt. Utvärderingar rapporterade snabbare svar och kostnadsbesparingar i det studerade systemet.
Modellen ersatte eller förbättrade en befintlig remissprocess. En öppen digital ingång för nya kontakter hade kunnat ge ett annat resultat.
Det är mekanismen, inte etiketten digital vård, som är relevant.
Vad Sverige behöver pröva
Definiera patientgrupp, jämförelse och önskat utfall före införandet. Följ komplikationer, väntetid, patientupplevelse och total kostnad.
Kontrollera om besparingen beror på bättre resultat eller på att kostnader flyttats till patient, kommun eller annan vårdgivare.
En modell är kostnadseffektiv först när nyttan står i rimlig relation till kostnaden och kvaliteten inte försämras.
Källor
- Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (Regeringens skrivelse 2023/24:48) · Sveriges riksdag / Regeringen
- "ProvenCareSM": A Provider-Driven Pay-for-Performance Program for Acute Episodic Cardiac Surgical Care · Annals of Surgery (via PubMed)
- Care Coordination/Home Telehealth: The Systematic Implementation of Health Informatics, Home Telehealth, and Disease Management to Support the Care of Veteran Patients with Chronic Conditions · Telemedicine and e-Health (via PubMed)
- What are the cost savings associated with providing access to specialist care through the Champlain BASE eConsult service? A costing evaluation · BMJ Open (via PubMed Central)
- Ny rapport från SKR: Kostnaden för digital utomlänsvård ökar kraftigt · Läkartidningen (refererar SKR-rapport)