Behöver jag medicinsk hjälp för att gå ner i vikt?

Metabola riskfaktorer

BMI över 30 (eller över 27 med följdsjukdomar som typ 2-diabetes eller högt blodtryck) är det vanligaste kriteriet. Andra signaler är stigande blodsockervärden trots kost- och motionsförsök, höga blodfetter som inte svarar på livsstilsförändring, och fettlever.

Fysiska symtom

Trötthet och energibrist som påverkar vardagen, ledvärk eller begränsad rörlighet på grund av vikten, sömnapné eller snarkning, och återkommande hudbesvär kan alla vara tecken på att vikten påverkar hälsan mer än du kanske tror.

Psykosociala signaler

Känsla av att ha förlorat kontrollen över matvanor, upprepade misslyckade försök med diet och träning, social isolering eller undvikande av aktiviteter, och nedstämdhet kopplat till kroppen – allt detta kan vara skäl att prata med en läkare.

När är medicinsk behandling INTE aktuellt?

Läkemedel är inte alltid rätt väg. Om BMI ligger under 27 utan följdsjukdomar räcker ofta livsstilsförändring med stöd av dietist. Vid BMI över 40, eller BMI över 35 med allvarliga följdsjukdomar, kan kirurgisk bedömning vara mer lämpligt. Graviditet, amning och vissa sjukdomar utesluter också GLP-1-behandling.